Mål 5 – ökad kraft till arbetet att avskaffa kvinnlig könsstympning

Share on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page
Kvinnlig könsstympning

- Den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning infaller den 6 februari varje år 

- Uppskattningsvis lever idag fler än 200 miljoner flickor och kvinnor som har utsatts för någon form av könsstympning, och 44 miljoner av dessa beräknas vara under 15 år (UNICEF)

- I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet sedan 1982, Lag (1982:316)

 

Idag lever uppskattningsvis över 200 miljoner flickor och kvinnor som har utsatts för någon form av könsstympning. Traditionen är en gammal och smärtsam kränkning av flickor och kvinnors rättigheter, och ett grovt brott mot de mänskliga rättigheterna. Den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning, som infaller den 6 februari varje år, uppmärksammas för att öka kännedomen om problematiken och lyfta preventiva insatser. De Globala målen och i synnerhet Mål 5 – jämställdhet, har gett ökad kraft till arbetet för att avskaffa företeelsen. 

Trots att förekomsten av kvinnlig könsstympning minskar i många länder är problemet fortfarande utbrett i många delar av världen, och mörkertalet är stort. De Globala målen har gett förnyad kraft till nolltoleransen mot ingreppet genom att beteckna det som en “skadlig sedvänja” som hotar ansträngningar för att uppnå jämställdhet och kvinnors egenmakt. Delmål 5.3 lyfter uttryckligen avskaffandet av kvinnlig könsstympning som en fundamental förutsättning för ett jämställt och hållbart samhälle. Effekterna av sedvänjans avskaffande bidrar också till att andra mål kan uppnås, såsom alla människors rätt till ett hälsosamt liv och välbefinnande (Mål 3), och ett jämlikt samhälle som bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter oberoende av exempelvis kön (Mål 10).

Med stöd av bland annat FN:s barnkonvention har ett flertal länder infört lagar som förbjuder könsstympning. Sverige har haft förbud mot könsstympning av kvinnor sedan 1982, och var det första landet i Europa att lagstifta mot företeelsen. FN arbetar också aktivt för att uppnå delmål 5.3 och stoppa kvinnlig könsstympning genom lokala insatser. Med stöd från Sverige och andra givarländer genomför UNDP, FN:s utvecklingsprogram, exempelvis insatser i Egypten. Där har bland annat personal vid mobila vårdcentraler utbildats i att ge rådgivning och vård till utsatta, och en femårig nationell strategi för avskaffandet av ingreppet utvecklats i samarbete med civilsamhällesorganisationer och lokala myndigheter.

Kvinnlig könsstympning är en fråga om mänskliga rättigheter som drabbar flickor och kvinnor världen över. Genom antagandet av de Globala målen har världens ledare enats om att tillsammans främja åtgärder som avskaffar kvinnlig könsstympning, och andra former av våld mot kvinnor och flickor som hindrar jämställdhet. Jämställdhet uppnås först när kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling.