Foto: Regeringen Maskot / Folio

Nytt mått på välstånd tar avstamp i de Globala målen

2017-04-19 | Globala målen
Share on FacebookShare on LinkedInTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page
Att mäta välstånd

- BNP, bruttonationalprodukt, är en term inom ekonomin som används för att mäta och jämföra länders ekonomiska välstånd

- Som komplement till BNP (bruttonationalprodukt) har Sveriges regering tagit fram förslag för nya mått på välstånd i vårpropositionen 2017

- Det nya mätverktyget består av femton indikatorer på välstånd som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet och är tänkta att komplettera BNP

- Det nya mätverktyget tar avstamp i de Globala målen

 

I vårpropositionen för 2017 lämnar Sveriges regering förslag på ett nytt mätverktyg som är tänkt att komplettera BNP. Indikatorerna har utvecklats med avstamp i de Globala målen och bidrar till en bredare bild av länders ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling.

BNP står för bruttonationalprodukt och är det sammanlagda värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under exempelvis ett år. Större länder har vanligen större ekonomi och därmed högre BNP, därför talar man ofta om BNP per capita – alltså BNP per person. Men vad betyder ett helt lands ekonomi för den enskilda människan? Har invånarna i ett land automatiskt högre livskvalitet för att landets ekonomin går bra?

– BNP är ett viktigt mått för att beskriva ekonomisk tillväxt. Det är enkelt och tydligt, men det ger också en begränsad bild av ett samhälles utveckling. Förutsättningarna för ekonomins och välfärdens utveckling beror dels på hur mycket resurser som skapas, dels på hur de fördelas, används och förvaltas, säger finansminister Magdalena Andersson.

I den ekonomiska vårpropositionen för 2017 introducerar regeringen ett nytt verktyg för att mäta ekonomins långsiktiga hållbarhet och utvecklingen av människors livskvalitet. Det nya verktyget är tänkt att komplettera BNP och består av femton indikatorer på välstånd som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet. Indikatorerna har utvecklats med avstamp i de Globala målen och bidrar till en bredare bild av samhällets utveckling. Här är de femton indikatorer som ingår i det nya måttet:

  • Ekonomiska
    BNP per capita
    Sysselsättningsgraden
    Arbetslöshet
    Hushållens skuldsättning
    Offentlig sektors konsolideradebruttoskuld
  • Miljömässiga
    Luftkvalitet
    Vattenkvalitet
    Skyddad natur
    Kemikaliebelastning
    Utsläpp av växthusgaser
  • Sociala
    Låg disponibel inkomst
    Utbildningsnivå
    Mellanmänsklig tillit
    Självskattad allmän hälsa
    Nöjd med livet

Det är SCB (Statistiska Centralbyrån) som haft uppdraget att ge förslag på indikatorer och data. Arbetet med att ta fram indikatorerna har bland annat tagit avstamp i Utredningen om mått på livskvalitet, det nationella miljösystemet och de Globala målen – Agenda 2030. Breda och inkluderande mätredskap är viktiga för att förstå om och hur vi rör oss mot att nå de Globala målen.

 

Foto: Maskot / Folio