Tidsåtgång
10-15 timmar
Målgrupp
Gymnasiet
Syfte
Att eleverna får lära sig mer om, och resonera kring, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Att eleverna får kunskap om hur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna vuxit fram och vilka människor som – genom historien och från olika delar av världen – verkat för dessa rättigheter. Detta för att visa att de mänskliga rättigheterna är universella, och inte, vilket ibland påstås, ”ett västerländskt påfund”.
Att läsa in sig på och gestalta någon av de män och kvinnor som drivit på utvecklingen av de mänskliga rättigheterna genom att leva sig in i deras situation och därmed förstå varför de kämpade för sina rättigheter.
Metod
Uppgiften innefattar både självstudier och gruppdiskussioner.
I den del som handlar om att gestalta någon av de personer som genom historien kämpat för de mänskliga rättigheterna används IE-metoden – Identifikation skapar Empati.
Metoden handlar om att kunna leva sig in i en annan människas liv, erfarenheter och känslor och därigenom utveckla förståelse för och empati med dennes situation.
Till grund för identifikationen ligger alltid en befintlig berättelse om verkliga människor, romankaraktärer eller gestalter ur religionens eller traditionens berättelser.
Eleven får läsa in sig på personen och ”blir” sedan denna människa, med uppgift att skriva eller tala i jag-form utifrån den berättelse de satt sig in i (läs mer om metoden här).
Uppgiften finns att skriva ut som pdf längst upp på sidan.
Tidsåtgång
Ungefär 10 – 15 timmar.
Detta om man vill göra alla steg. Vissa delar av övningen passar utmärkt för självständigt elevarbete.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
För att kunna arbeta fördjupat med de 30 artiklarna måste man lägga ordentligt med tid på att lära känna dem och förstå vad de uttrycker.
Dela in eleverna i mindre grupper, eller arbeta i helklass.
Be eleverna högläsa varje artikel (ni hittar MR-deklarationen på regeringens hemsida om mänskliga rättigheter).
Diskutera sedan:
- Hur lyder de 30 artiklarna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?
- Vad betyder artiklarna?
- I vilka sammanhang riskerar rättigheterna att kränkas?
- Vilka exempel känner ni till där rättigheterna kränks? Globalt? Nationellt?
- Varför finns just denna artikel med i den allmänna deklarationen?
Människorna bakom rättigheterna
Nästa steg i övningen är att låta eleverna läsa in sig på, och ta rollen som, en av de människor Ove Bring berättar om i sin bok.
- Låt eleverna läsa in sig på ”sin” person (en lista med personerna hittar du HÄR).
Be eleverna att särskilt inrikta sig på det som rör personens insatser för, och tankar om, de mänskliga rättigheterna, demokrati, tolerans etc.
- Om den valda personen har skrivit något, be eleven läsa ett urval av detta material.
- Be eleven tänka sig att hon/han ÄR denna person och skriver ett brev, en dagboksanteckning, ett tal eller memoaravsnitt i jag-form.Eleven ska formulera hur hon/han – i form av sin valda person – tänker kring människors rättigheter, frihet, demokrati, jämlikhet, orättvisor eller liknande.Be eleven välja ett specifikt sammanhang eller ett mer allmänt och skriva med utgångspunkt i det hon/han lärt sig om sin person.Var noga med att poängtera för eleverna att de inte får glömma att de ÄR sina personer.Rekommenderat textomfång, cirka 500-700 ord.
- Resultatet kan redovisas på olika sätt.
Bra att tänka på:
Se till att förklara IE-metoden så att eleverna verkligen förstår varför de får uppgiften att ta en roll, bli någon annan och skriva i jag-form.
Ett annat tips är att samarbeta med skolbibliotekarien så att denne är beredd på att hjälpa till med att söka information och källor.
Själva textskrivandet med IE-metoden som grund genomförs när eleverna känner att de fått en god inblick i sin persons liv och verksamhet.
Innan den slutliga versionen lämnas in kan de med fördel ge varandra respons på såväl språk som innehåll.
Tidigare projekt
Här beskriver gymnasieläraren Malin Mattsson Flennegård hur hon med hjälp av professor Ove Bring och hans bok ”De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen” genomförde ett projekt om universella värderingar och mänskliga rättigheter med en gymnasieklass i Nyköping.
Malin, som undervisar i svenska och religionskunskap, hade funderat på hur man kunde göra de mänskliga rättigheterna till ett aktuellt och levande dokument i klassrummet.
Efter att ha läst Ove Brings bok drog hon igång ett projekt där eleverna verkligen fick fördjupa sig i de mänskliga rättigheterna. Hon kontaktade också professor Bring själv som träffade eleverna och deltog i projektet.
”Jag ville få eleverna att reflektera över rättigheternas ursprung och lära sig mer om de människor som, på olika platser, i olika tider och inom olika sammanhang, verkat för människors fri- och rättigheter. De är kvinnor och män, ledare, aktivister, jurister, politiker, filosofer och studenter. Men också författare som genom sina böcker reagerade mot orättvisor och förtryck” berättar Malin som tycker att Ove Brings bok ger en mycket bra grund till det här arbetet.
Identifikation skapar Empati
Hon bestämde sig också för att använda IE-metoden – Identifikation skapar Empati – som utarbetats av ”Abrahams Barn”, en pedagogisk verksamhet som uppstod på 90-talet ur en mångkulturell klassrumssituation i Rinkeby utanför Stockholm.
Tanken är att man, med utgångspunkt från Barnkonventionen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna tar sig an frågor som rör kultur, religion och demokrati.
Uppgiften var att läsa in sig på en av personerna i professor Brings bok och sedan skriva en text i jag-form. eleverna fick alltså i uppgift att ta rollen som en annan person, från ett annat land, en annan tid och en annan kultur.
”Det var spännande att se hur eleverna levde sig in i livet hos de personer de fick läsa om. Elevernas kunskap om den historiska person han eller hon tar rollen som blandades med egna känslor och tankar och skrivandet ledde i många fall vidare till samtal om exempelvis dödsstraff och människorättsaktivism i världen idag”, berättar Malin.
Lärorikt och utmanande projekt
Projektet gick bra och många elever vittnar om att det var både lärorikt och spännande.
I den utvärdering som Malin gjorde efter projektet skriver eleverna att det varit både ”roligt, lärorikt och utmanande”. Andra reflekterade över ”hur lyckligt lottade” de själva var och hur de hade ”fått en fördjupad förståelse och medkänsla för en annan människa”. En elev skrev hur de, genom projektet, ”gav de mänskliga rättigheterna nytt liv”. Medan ytterligare en ”fick kraft och driv till att själv göra något gott och tro på min egen förmåga att bidra till det samhälle jag vill ha.”
Inget dåligt resultat!
Malin själv menar att oavsett hur eleverna upplevde arbetet så har varje enskild elev, när projektet är klart, producerat en skriven text i jag-form utifrån en människa som varit viktig för de mänskliga rättigheternas historia.
Ett exempel:
Du är Sophie Scholl, en ung tysk student i 40-talets München som med fredliga medel kämpar mot nazismen. Idag blev du gripen, förhördes och fick din dödsdom. Nu sitter du i en cell och väntar på avrättningen och framför dig har du ett skrivark och en penna. Vad skriver du?
”Mina sista ord. Mina sista önskningar och förhoppningar nedskrivna på ett papper. Jag har så svårt att förstå att det nu tar slut för mig. Min förhoppning är att vi fortsätter att sätta oss emot den tyranni vi lever under för att till slut få möjlighet att leva i ett samhälle där alla människor har ett lika värde. Jag tror på mänskligheten och jag tror på kärleken till våra medmänniskor.”
Julia Rehn, åk 3 Nyköpings gymnasium.
Foto: Malin Mattsson Flennegård
Slutligen valde varje elev ett avsnitt ur sin text som sedan trycktes upp på en plansch, tillsammans med bilder på både eleven och på den person eleven tagit rollen som. Planschen innehöll också en kortfattad beskrivning av den historiska personen.
Planscherna sattes sedan upp på en vägg vid skolans entré tillsammans med en karta av världen. På kartan markerades var i världen våra elever på skolan har sitt ursprung och vi gav väggen namnet FN-väggen.
