12
Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
Uppdaterades senast den 18 oktober 2022
Vår planet har försett oss med ett överflöd av naturresurser, men vi människor har inte nyttjat det på ett ansvarsfullt sätt och konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Visste du exempelvis att 1/3 av den mat som produceras slängs? Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.
Hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa.
Läs på lättläst svenskaVår planet har många naturresurser, men vi människor använder dem inte på bästa sätt och konsumerar* mer än planeten ger oss. Vet du till exempel att vi slänger en tredjedel av maten vi producerar*? Vi måste tänka på hur vi producerar och konsumerar varor* och resurser om det ska bli hållbart både för människorna och planeten.
Hållbar konsumtion är bra både för miljön, människorna och ekonomin, men det finns fler sociala och ekonomiska fördelar* med både den hållbara produktionen och konsumtionen. Vi måste ändra vårt sätt att konsumera och producera varor så att det blir hållbart. Det är ett måste för att inte påverka klimat, miljö och människors hälsa på ett negativt sätt.
Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.
Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser.
Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.
Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.
Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall.
Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel.
Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.
Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.
Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbarar konsumtions- och produktionsmönster.
Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter.
Rationalisera ineffektiva subventioner av fossila bränslen som uppmuntrar till slösaktig konsumtion genom att undanröja snedvridningar på marknaden, i enlighet med nationella förhållanden. Detta kan till exempel omfatta att omstrukturera beskattningen och avveckla eventuella skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön. En sådan politik måste ta full hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov och förhållanden och minimera eventuella negativa effekter på deras utveckling på ett sätt som skyddar de fattiga och de berörda samhällena.
Number of countries with sustainable consumption and production (SCP) national action plans or SCP mainstreamed as a priority or a target into national policies
Material footprint, material footprint per capita, and material footprint per GDP
Domestic material consumption, domestic material consumption per capita, and domestic material consumption per GDP
Global food loss index
Number of parties to international multilateral environmental agreements on hazardous waste, and other chemicals that meet their commitments and obligations in transmitting information as required by each relevant agreement
Hazardous waste generated per capita and proportion of hazardous waste treated, by type of treatment
National recycling rate, tons of material recycled
Number of companies publishing sustainability reports
Number of countries implementing sustainable public procurement policies and action plans
Extent to which (i) global citizenship education and (ii) education for sustainable development (including climate change education) are mainstreamed in (a) national education policies;
(b) curricula; (c) teacher education; and (d) student assessment
Amount of support to developing countries on research and development for sustainable consumption and production and environmentally sound technologies
Number of sustainable tourism strategies or policies and implemented action plans with agreed monitoring and evaluation tools
Amount of fossil-fuel subsidies per unit of GDP (production and consumption) and as a proportion of total national expenditure on fossil fuels
Här är några snabba tips på hur du kan bidra till att uppfylla det här målet.
1
Planera ditt resande! Ta med kaffe eller te i termos och förbered snacks och mat hemma. På så vis minskar du förbrukningen av förpackningar och drar ned din andel skräp.
2
Minska på plasten! Köp tandborste i bambu, använd bivaxduk istället för plastfolie och skippa engångsprodukterna.
3
Mellan 20-50 % av all mat som produceras slängs. Bland annat slängs frukt och grönt som har en annan färg eller form. Hjälp till att vända trenden genom att köpa råvaror som ser lite knasiga ut. De smakar lika gott!
4
Välj tvättmedel och andra hushållskemikalier som är miljömärkta.
5
Genom att köpa något som redan är producerat och återanvända det, minskar du ditt avtryck på planeten.
6
Anordna klädbytardagar med dina kompisar, kollegor och familjemedlemmar. Många har kläder hemma som sällan används eller som de tröttat på, men som inte används. Ta hjälp av ditt nätverk och byt kläder med varandra!
7
Gör lite research på nätet innan du köper något och försök att bara handla från företag som har ett schysst och hållbart arbetssätt som inte skadar miljön.
8
Om du har färsk mat som du inte hinner äta upp, eller om du får rester över när du lagat mat, så frys in det. Det gör att du sparar både mat och pengar.
9
Dra ner på kött, fågel och fisk. Det krävs mycket mer av jordens resurser att få fram kött än att odla grönsaker.
10
Om du kan, försök att handla så mycket du kan i närheten av där du bor. När du gör det så stöttar du företag i din närhet samtidigt som du minskar transportsträckor för det du handlar.
11
Det finns massor med kreativa och smarta sätt att återanvända gamla prylar du har hemma på. Kolla runt vad du har hemma som du inte använder och fundera på om du kan göra något annat med det! Du kan också köpa grejer som är gjorda av återvunnet material – det är bättre för klimatet och antagligen för plånboken också.
12
Det kan låta självklart, men tänk på att stänga av elprylar när du inte använder dem. Försök att låta bli att ha tv:n rullandes om du inte tittar på den, och se till att stänga av elprylar som inte är helt nödvändiga när du går och lägger dig – till exempel lampor, luftkonditionering och annat.
13
Se till att du har tillräckligt med luft i bildäcken. Om du har tillräckligt med luft i bildäcken så drar din bil mindre bränsle, och när din bil drar mindre bränsle så är den snällare mot miljön.
14
Att gå och handla mat spontant leder ofta till att du betalar mer pengar i onödan eftersom du köper grejer du inte behöver. Det är också lättare att du köper mat som du inte kommer äta upp utan måste slänga. Se till att planera dina mathandlingar. Skriv ner en inköpslista för en hel veckan och storhandla. Försök att inte köpa mer än du gör av med så slipper du slänga mat.
15
Att gå och handla mat spontant leder ofta till att man betalar mer pengar i onödan eftersom man köper grejer man inte behöver. Det är också lättare att köpa mat som man inte kommer äta upp utan som måste slänga. Sätt dig ner med hela familjen och planera er mathandling. Skriv ner en inköpslista för en hel veckan och storhandla. Försök att inte köpa mer än ni gör av med så slipper ni slänga mat.
16
Använd så mycket återanvändbara saker du kan. Det kan vara en tygkasse istället för en plastpåse när du handlar, en egen vattenflaska som du fyller på istället för att köpa flaskvatten, eller en egen kaffekopp istället för en pappersmugg med kaffe.
17
Tänk hållbart när du ska ge bort en present! Kan du göra en present själv av grejer du redan har istället för att köpa något? Bli kreativ – kolla på inspirationsvideos på YouTube eller sök på nätet.
18
Sätt upp speciella kärl för att källsortera skräp hemma, i skolan eller på jobbet (eller överallt om ni inte redan gör det!). När du källsorterar ditt skräp kan det återvinnas vilket är bättre för miljön. Dessutom är det jätteskönt att källsortera eftersom man inte behöver ta hand om soporna lika ofta eftersom det tar längre tid för soptunnorna att bli fulla!
19
Om har du massor med gamla elprylar eller kläder hemma som du inte använder längre – samla ihop dem och skänk till en organisation. Gå ihop med ett gäng kompisar och gör det tillsammans! Det är jättebra eftersom grejerna kan komma till användning samtidigt som du rensar upp hemma.
20
Kompostering av ditt matavfall kan minska klimatpåverkan och hjälper samtidigt naturen att ta tillvara på näringsämnen i avfallet.
21
Sträva efter att vara en smart konsument. Fall inte för marknadsföringsknep som leder dig till att köpa mer mat än du konsumerar, särskilt färskvaror med kort hållbarhet.
22
Stöd företag och arbetsplatser som tänker och arbetar hållbart. Att arbeta hållbart innebär bl.a. att alla anställda har rättvisa villkor och att de metoder som används inte har en skadlig påverkan på miljön.
Vilka mål klappar ditt hjärta lite extra för och vad kan du göra för att bidra? Gör testet nu och #BliMålmedveten!