11
Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara
Uppdaterades senast den 18 oktober 2022
Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden, och andelen väntas stiga till 70 procent år 2050. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Hållbar stadsutveckling omfattar hållbart byggande och hållbar planering av bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Inkluderande och innovativ stadsplanering behövs för att göra städerna säkra och hållbara för framtiden.
Läs på lättläst svenskaÖver hälften av jordens befolkning* bor i städer. Det kommer att stiga* till 70 procent år 2050. Städer som växer skapar nya möjligheter för ekonomisk utveckling, men bidrar till att skillnader mellan människor ökar. Det kan också ha negativ påverkan på miljön*. Många flyttar in till städerna. Det gör att vi måste tänka mer på miljön och att det ska vara ekonomiskt och socialt hållbart i städerna.
Hållbar utveckling av städer betyder att man bygger och planerar bostäder, allmänna platser*, transporter, återvinning* och hantering av kemikalier* på ett hållbart sätt. För att göra städerna säkra och hållbara måste man planera så att ingen lämnas utanför.
Här kan du se statistik kring några av de indikatorer som används för att mäta hur målet uppnås.
Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden.
Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.
Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder.
Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv.
Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer.
Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.
Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen.
Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer.
Stödja de minst utvecklade länderna, inklusive genom finansiellt och tekniskt bistånd, att bygga hållbara och motståndskraftiga byggnader av lokala material.
Proportion of urban population living in slums, informal settlements or inadequate housing
Proportion of population that has convenient access to public transport, by sex, age and persons with disabilities
Ratio of land consumption rate to population growth rate
Proportion of cities with a direct participation structure of civil society in urban planning and management that operate regularly and democratically
Total expenditure (public and private) per capita spent on the preservation, protection and conservation of all cultural and natural heritage, by type of heritage (cultural, natural, mixed and World Heritage Centre designation), level of government (national, regional and local/municipal), type of expenditure (operating expenditure/investment) and type of private funding (donations in kind, private non-profit sector and sponsorship)
Number of deaths, missing persons and persons affected by disaster per 100,000 people
Direct disaster economic loss in relation to global GDP, including disaster damage to critical infrastructure and disruption of basic services
Proportion of urban solid waste regularly collected and with adequate final discharge out of total urban solid waste generated, by cities
Annual mean levels of fine particulate matter (e.g. PM2.5 and PM10) in cities (population weighted)
Average share of the built-up area of cities that is open space for public use for all, by sex, age and persons with disabilities
Proportion of persons victim of physical or sexual harassment, by sex, age, disability status and place of occurrence, in the previous 12 months
Proportion of population living in cities that implement urban and regional development plans integrating population projections and resource needs, by size of city
Proportion of local governments that adopt and implement local disaster risk reduction strategies in line with the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030a
Number of countries with national and local disaster risk reduction strategies
Proportion of financial support to the least developed countries that is allocated to the construction and retrofitting of sustainable, resilient and resource-efficient buildings utilizing local materials
Här är några snabba tips på hur du kan bidra till att uppfylla det här målet.
1
Gör ditt bästa för att ta hand om offentliga utrymmen. Samla ihop ett gäng kompisar eller en grupp från din arbetsplats eller skola och samla skräp en dag!
2
Promenera, cykla eller åk med kollektivtrafik till jobbet eller skolan. Spara bilresorna till de tillfällen du verkligen behöver.
3
Organisera och uppmana ditt samhälle till att lära sig mer om vad man ska göra i händelse av en kris eller naturkatastrof.
4
Ett skräp om dagen! Ha som mål att slänga minst ett skräp om dagen som du hittar utomhus. På så vis hjälper du till att hålla din stad ren.
5
Släck ljuset hemma när du sitter vid datorn eller tv:n. Din skärm ger ifrån sig ett mysigt ljus, så du behöver inte ha lamporna tända. Det minskar slöseri med elektricitet och är bra för planeten.
6
När du återvinner papper, plast, glas, aluminium och annat kan ditt gamla skräp få nya användningsområden.
7
Se till att det inte finns några fönster eller dörrar hemma som gör att kall luft läcker in och att varm luft läcker ut.
8
Om du kan, försök att byta ut gamla apparater som kylskåp och tvättmaskiner mot nyare modeller som drar mindre elektricitet. Har du gamla glödlampor hemma så kan du försöka byta ut dem mot lågenergilampor.
9
Försök att promenera, cykla eller åka kollektivt så mycket du kan istället för att åka bil.
10
Se till att din bil är i bra skick. Om din bil mår bra så släpper den ut färre avgaser.
11
Håll koll på vilka byggprojekt som är på gång där du bor. Är det något som inte är hållbart eller som bidrar till en sämre miljö? Starta en namninsamling och låt politikerna veta vad du tycker!
12
Hur är läget där du bor egentligen? Finns det någon del som inte är handikappanpassad eller som kanske är dåligt anpassat för pensionärer? Finns det mögel någonstans eller kanske något som behöver repareras? Dra ditt strå till stacken för att göra ditt närområde så hållbar och tillgängligt som möjligt: hör av dig till dina politiker, till din hyresvärd eller fixa det själv om du kan!
13
Lämna ett förslag till dina lokala politiker om att de borde ta med ungas röster och åsikter när de ska göra projekt för stadsutveckling. Gå ihop med dina kompisar och ta fram förslag på vad som kan göras för att göra er närmiljö bättre.
14
Samåk till jobbet! Om du måste ta bilen till jobbet, gör mer nytta och färden trevligare genom att samåka.
15
Stötta de organisationer och föreningar som förespråkar en ökning av utrymmen där människor kan mötas, bättre kollektivtrafik, återvinningssystem och tillgång till offentliga tjänster.
16
Organisera och uppmana ditt samhälle till att lära sig mer om vad man ska göra i händelse av en naturkatastrof.
17
Låna ut din röst och stötta områden för sport och rekreation i din närhet. Dessa områden bidrar till att skapa starkare, hälsosammare, gladare och säkrare samhällen.
Vilka mål klappar ditt hjärta lite extra för och vad kan du göra för att bidra? Gör testet nu och #BliMålmedveten!